fredag 26 december 2014

Sveket från sjukvården

Läget December 2014



Fortfarande sjukskriven och det nu sedan 2012,  har haft en positiv dialog med såväl kontaktperson på sjukkassa som arbetsgivare. Kredit även till min läkare som lyckats med konststycket att skriva och få sjukkassan acceptera min arbetsoförmåga.


Faktiskt så förnärvarande har jag två stycken som konsulteras, en neurolog och en medicinare! Tyvärr måste jag ändå konstatera att dessa missar poängen i mina problem! Det kan tyckas förmätet av mig att påstå det men som jag ser det är det så.

Min neorolog påtalades  ånyo min sjukhistoras förlopp och  uppenbara sambanden med mina dentala hälsa, dvs temporära försämringar av saneringsåtgärder, insjuknande av trasiga amalgamlagningar och synergietska påverkan av jod & klor.
Jag tog upp möjligheten att jod/klor kan påverka akumulerat kvicksilver och förorsaka en sekundär förgiftning. Detta påstående har jag även stöd i av den allmänläkare som jag konsulterat. 

 Efter hört min utsaga menade  min välutbildade neorolog att jag borde låta honom nu bedriva den fortsatta utredningen utifrån hans kunnande.

Han förnekare alltså fortfarande att mina problem kommer från kvicksilver från amalgamet eller ens från kvicksilver över huvet taget! Samt menar att det saknas stöd i literaturen att det skulle kunna vara så!


Jag finner detta ytterligt märkligt eftersom alla de symtom jag uppvisat pekar på en kvicksilverförgiftning, bitvis även en akut sådan!

Detta till trotts, han vill bedriva utredningen att hitta en adekvat diagnos och det skall leda till en accepterad sjukdom. Ännu så länge har detta  misslyckats och det sedan 2007!

Under hösten har ytterliggare två tester genomförts: man har gjort ytterligare en mitokondriell undersökning samt ett porfyritest.


Svaret på den först ua och den andra visade att jag ej var blyförgiftad!

Beträffande den mitokondriella undersökningen så hade jag en utförlig diskution med dem i om undersökningen kunde ge svar på om det var toxisk påverkan eller bara ge svar på eventuella ärftliga problem. Som jag uppfattade det kundeden test de gjorde ej ge svar på annat än ärftliga faktorer. Jag diskyterade då även om vad tester som skulle kunna besvara eventuell tungmetalförgiftning och då nämndes porfyrintest.
Det var dårför jag senare tog upp detta med min medicikonsult.
Denne beställde faktiskt ett sådant test --- med fråga BLYFÖRGIFTNING!
Man kan ju undra--- finns det några allmäna råd här, att man inte får lov att undersöka om det kan vara kvicksilverförgiftning pat drabbats av???

Jag börjar faktiskt tro det är så! När jag var på yrkes/miljö medicin för utredning av mina problem fick jag klara förhållningsorder att inte nämna mina amalgamlagningar och absolut inte att jag trodde mina problem kunde bero på dem! Gjorde jag det skulle det bara leda till att man mer eller mindre kastade ut mig från avdelnigen och min läkare (allmänläkaren) skulle få problem.
(efter en förmiddag av samtal fick jag beskedet att man skulle beakta min sjukhistorga i relation med befintliga data och göra en statistisk analys om det var var möjligt mina problem kunde härledas till arbets eller miljö-händelser.

När detta meddelades förstod jag omedelbart att svaret därifrån skulle bli nej - att man inte ser någor samband.
Man har ju konsekvent alla år förnekat amalgam och kvicksilverskador och alla sådana sjukfall har landat som antingen psykisk sjukdom eller någon  somatisk sjukdom.  Man bortser helt från att många somaiska  diagnoser kan ha lågdos kvicksiver som egentlig faktor!
Den intresserande kan lämpligen mja google ta fram vilka effekter kvicksilver ger på kroppen (mercury, mercurialism)!


Falsariet med de amalgam och amalgams effekter
-------------------------------------------------------------------------



Undersökningar bedrivs med alltför kort varaktiget för att ge korrekt svar!
Personer med kända sjukdommar tas bort från urvalet då dessa inte antas vara signifikant urval.
Det finns tillika stora svårigheter få fram amalgamfri referensgrupp inom likvärdigt urval. Men det senare kommer att bli annorlunda nu när vi har ett amalgamstopp! Något många bävar för.. och kommer göra allt föra att häva...

För dem som är intresserade finna och läsa aktuell och tidigare forskning vill jag varm rekomendera pubmed. Så gått som allt av värde som publicerats får en notis där! http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed


Nu har jag även fått höra av Dr att han inte hittar något som talar för Hg förgiftning när han söker på mina symptom. Synnerligen märkligt eftersom det var just vad jag gjorde när jag gjorde sökningar.
 Han agerar på ett märkligt sett när det diskuteras diagnos och diagnos metodik.

Min ansatts här var ju att när jag fick träff på nystagmus efter arbete med Hg inblandat i färg fick jag alltså att >uppslag< till tänkbar  diagnos. Därefter kunde jag ju söka just på Hg-förgiftningar, akut, kronisk sådan.
Då far det inte alltför svårt att konstatera att så gott som samtliga symptom jag uppvisat sedan i vart fall 2007 stämde in på kronisk Hg-förgiftning. Vilket som sagt innan även min allmänläkare sagt, liksom Tandläkare Birger Gran i Luleå och dåvarande ordf i svenska grenen av IAOMT.









tisdag 12 augusti 2014

Havsdjupt

Denna artikel är ledsam

Av egen erfarenhet vill jag passa på nämna att det finns all anledning fundera på sin fisk och fiskproduktskonsumtion!
I synnerhet för den som har amalgam i munnen eller vet med sig blivit utsatt för Hg exponering i jobbet eller så!



måndag 19 maj 2014

Fiskprodukter

Kan dessvärre återigen konstatera att jag inte tål någonting som kommer från havet!

Jag trodde att kaviar inte var problematiskt men hej va jag bedrog mig.

Sedan januari har ätigt ca 5 tuber på och när jag hade nästan gjort slut på sist kände jag mig väldigt eländig.
Det brände i ansiktet och jag tappade all ork. 

Jag har skrivit till konsumentkontakt enl uppgift på tubern men de har ingen vetskap om eventuella miljögifter, de har i sin tur delget frågan till producenten i Göteborg men inte heller de säger sig veta något!
 Fortsättning följer...








lördag 17 maj 2014

I think I was very polite

Yesterday I called the Swedish Toxically Info Center (GIC).

I had som questions concern the possibility of substances witch might interfere with each other.

First I asked if one can get neurological and or systemic symptoms from iodine and Clorine.  But no such problem.

The I asked if one already has som toxic metal store in kidneys and then was exposed by this chemicals, if this could give any problems. Same result, this was nothing she know about, there was no notes about it I was told.

I also asked if it was possible any chemical in glasswoll causing my I problem. No that was not known anything about.

I likely I could called a baby care center!

Must admit I'm not surprised, i  can see a trend in all questions tuches have metalls an in special mercury.

First they get realy nerveus then deneying and followed by not kewing any thing about it!

They admit there ignorans and its like talking to a child.

But its not realy the complete trouth! 

Of the record they know! They are endeed no fools, they are scared! 

Of course there is no significant proof poisen patients from mercuryamalgams!

First of all is that the symtoms comes decades after the first tiny exposure.

Then this symptomes is common by elderly   people. 

Then who will react or be surprised if your braincapasity slowly faid, your IQ becomas som snap lower and you have difficult to remember wats around you?

Your friends could see the mess around you an claime you for that. But is it symptom or bad behavior?

Even if you have as I obvius symptom of mercurypoisening they don't care!

They try to find our som desiese, they must have a proper name for the records.
Idiopatic xxxxx it's ok for that purpose!
Anything is better than the trouth here!


 






  






 
Creeper