lördag 22 juni 2013

Tiden går - problemen består



Ja men ändå viss möjlig förbättring!



Fram till nu har Dubbelseendet och tröttheten, blodtrycksfallen och Ptosen minskat något.
Mina funderingar kring problemet kvarstår och har lett fram till intressanta slutsatser.

För ca 10 dagar sedan gjorde jag några enklare tester på glasullen. Tog försiktigt några tussar från de olika inköpen. Testade med olika lösningsmedel om de var stabila eller gick lösa något ur dem.


Testade med följande: Aceton, Xylen, Kem ren Bensin, kallt o varmt vatten. Det var endast  varmt vatten som något hände med!





Det gulaste röret är från första inköpet 2011 och det var från det köpet jag hade gjort de remsor jag monterade med så olyckligt resultat. Förutom att matrialet färjar efterlämnar det även en oljig känsla på händerna efter man hanterat.

Dessutom och vad värre är: Ett par dagar efter jag samlade in proverna och testade fick jag tillbaka mer av mitt tidigare ortostatiska blodtryck, kände mig även sämre som helhet. Ögonproblemet är svårare uttala om eftersom det är svårt mäta.


Jag vet inte hur unikt detta är, har aldrig hört något tidigare. Däremot att glasullen kan ge hudirritation och vara mindre bra att inandas har jag förstått men inte att det kunde framkalla neurologiska problem.

Funderar här på om det kan vara så att min sedan tidigare Hg-belastning kan medföra en betydande intolerans för kemikalier överlag eller förstås om någon av de i glasullen ingående kemikalierna kan ingå förening med i kroppen befintligt Hg på samma sätt som Jod, Klor och övriga Halogener kan göra.

Med tanke på mina stora problem sedan tidigare med kvicksilvret och amalgamet så ligger det nära till hands att min förmåga till avgiftning är så pass nedsatt att jag inte tål mycket ny belastning av annat.
Till exempel har jag fått halvera min Warandosering! (mot blodproppar)



söndag 28 april 2013

Vad händer nu?



Är djup förbryllad, bekymrad och förtvivlad!

Hade räknat med att bli bättre efter att jag fått bort amalgamet men så har det inte blivit!
Om nu inte jag blivit bättre, det skulle jag kunnat leva med men detta!

- I mitten av februari drabbades jag av hängande ögonlock! Bägge, men mest högra ögat.
Med denna Ptos följde ett kraftigt skelande och synfältsfridning!

Konsekvensen av detta är ett avsevärt handikap då jag knappt ser.

Sedan februari har jag även blivit oerhört mycket tröttare, mer eller mindre sängbunden och allt runt mig faller samman för jag ser inte att hålla ordning, jag orkar inte det heller.

Mycket, ja egentligen mesta tiden går åt att sova, tänka och leta förklaring på vad som sker! För naturligtvis finns en orsak!

Som tur är har jag fört dagbok sedan länge och även logg på hur jag pinkat.

Det kanske kan verka en aning "knepigt" att hålla på och mäta urinet men det känns meningsfullt eftersom jag märkt att dessa variabler ser ut att ha en korespondera mot vad som i övrigt händer.

Efter sista saneringen vart jag i vanlig ordning sämre och som tidigare återhämtade jag mig på någon månad.
Jag kände mig starkare, vilket märktes bla på att det började gå betydligt snabbare cykla de 7-8 kilomtrarna till affären! Från att behöva stanna 2-3 gånger och vila, leda cykeln i största uppförsbacken kunde jag cykla utan vila och avverka de 7-8 på ca 25-30 min.

Så jag började ta tag i ett projekt som legat i träda, att innifrån isolera och gipsa upp väggarna i ett av rummen. Under detta jobbet var jag oförsiktig och det for en dust av damm från isoleringen in i mitt högra öga. Det kändes illa och jag var tvungen avbryta det hela. Cirka tre dagar efter händelsen med ögat

Det ligger förstås nära tillhands stt misstänka att det jag fick i ögat var det som låg bakom ögonproblemen!

Nu i efterhand kan jag se att då jag började hantera glasullen började även en trötthet smyga sig på och mina dygnsmängder pink gick upp till över 2 liter.

Sedan ptosen kom har jag varit våldsamt trött, i stort sätt sängbunden!

Så kom det fram att den aktuella glasullen kunde innehålla rester av, som de kallar, traditionella bindmedelsrester och jag blev än mer övertygad om att det var som jag misstänkt.

 Det bör nämnas att som innan hittar man ingen förklaring, inga sjukdommar som kan förklara det hela.

Symptomen nu, har likheter med tidigare episoder då jag exponerats av jod eller klor. Framför allt vad gäller de urologiska: ökad urinmängd följt av svårigheter att urinera ned mot total  urinstämma.

Om hur detta sker? Min teori, nu en aning mer spännande!


Jag har en Spinal Stenos i nackkotorna och i brist på annat vill man gärna anse att det är den som ger mina symptom. Samtidigt är många av den uppfattningen att den inte är tillräckligt uttalad, att den inte heller kan förklara t.ex mina många hudinfektioner eller ögonproblem.

Men skulle inte Stenosen kunna aktiveras om den utsattes för tungmetall som kvicksilver?? En demyelisering av Hg skulle säkert göra nerverna känsligare för den  hopklämning som är i Stenosområdet.

Sedan tidigare har jag sett att Halogener som Jod och Klor kan på ett missgynsamt sätt komma att frigöra sedan tidigare inlagrat kvicksilver till ex från njurarna.

Jag har precis genomgått en långvarig sanering så nog fanns det Hg att tillgå.


Jag kan i allt som hänt urskillja två ganska olika "symptomkluster" där den ena kunde kopplas till en trasig tand och den andra typen till exponering av Halogen.

Det finns likheter mellan dem men även skillnader. Gemensamt dock är att huvudsakligen är neurologiska.










 












söndag 3 mars 2013

Idrott och Amalgam

Sitter och längdskidåningen på 1:an.

Då slår mig tanken, har man undersökt amalgamstatus på olika typer av idrottsmän och tävlande discipliner som schack?

Om amalgam inte påverkar kroppen så borde det inte märkas någon skillnad i antal amalgytor mellan dessa grupper och befolkningen i övrigt.

Jag misstänker dock att man får svårt att t.ex hitta en högrankad äldre schackspelare med en massa amalgamlagningar.

Bara en tanke, Vem vet??

måndag 4 februari 2013

MS multipelskleros vs kvicksilverförgiftning av amalgam

 Diagnos MS

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Multipel_skleros)


Av okänd anledning bildas MS-plaque framförallt i synnerven, det optiska synkorset, hjärnstammen och i ryggmärgen. Även om sjukdomen har varierande symtombild och förlopp, brukar de första symtomen på sjukdomen vara synstörningar, känselpåverkan eller gångsvårigheter.

I det tidiga förloppet av multipel skleros fortskrider sjukdomen ofta i skov, det vill säga sjukdomsutbrott följda av en period helt eller delvis utan symptom. Senare i förloppet präglas den ofta av långsam försämring utan symtomfria perioder; sjukdomen kallas då sekundärt progressiv. Vilka symtom patienten får, beror på var i nervsystemet det har bildats plaque och hur stora de är.

Vanliga symtom är känselbortfall, pareser (förlamning), domningar, dubbelseende, urinträngningar, yrsel och onormal trötthet.

Det finns även en primärt progressiv form av MS, som saknar skov. Det rör sig då istället om en gradvis försämring under flera års tid.

När läster om denna sjukdom slås jag av hur väl symptomen överenstämmer med mina!

Undersökninga som magnetröntgen och lumbalpunktion kunde dock inte bekräfta em MS-diagnos.

Nå, om det nu inte är MS jag lider av men symptomen överenstämmer vad är det då? 
Jag hittade då detta om kvicksilverförgiftning på Wikipedia.

Den myelindegeneration som beskrivs som orsak till MS finns även beskriven 
av Calgary University.  I videon visas hur kvicksilver bryter ner nervtrådar.

Det sker eftersom kvicksilver gärna går i förening med svavel och svavel ingår i myelinet som skyddar nerverna. Resultatet av denna degeneration tycks ha stor likhet med den degeneration som MS medför.

Jag vill och kan inte heller dra vidare slutsatser i detta men det kan ju vara värt fundera mer på.


Många är väldigt överens om att kvicksilver är giftigt, den springande punkten är dock att man inte kan enas om vid vilken dos som är skadlig! Man kan därför hävda att de små doser man får från amalgamet inte är skadliga.

Till det vill jag dock hävda att många av de skador som en individ erhåller ramlar utanför i och med att sjukvården inte förmår ta till sig att alla patintens problem INTE är "normalt åldrande". Hur skulle de kunna göra det när så stor andel av patientunderlaget är eller har varit utsatta för kvicksilver i amalgamform och även i organisk form från fisk. Det onormala blir då normalt.

Ytterligare ett problem är även giftets förmåga att gömma sig i hjärnans nervceller med en biologisk halveringstid på sådär 18 år! Denna långa halveringstid  ger över tid allt högre koncentrationer även vid mindre doser av giftet vilket gör att symptomen kan förväntas dyka upp alltmer  då man närmar sig pensionen i form av en smygande sjukdomskänsla i form av bland annat trötthet.
Men observera:
Eftersom kvicksilver kan överföras till fostret via placentan och modersmjölk kan en kvicksilverbelastad moder ge sitt barn en sådan startnivå kvicksilver att barnet riskerar insjukna långt tidigare. Vilket kan då vara en av anledningarna till mitt insjuknande. Men det, det frågade man ju mig aldrig om på yrkesmedicin. Konstigt nog frågade man inte ens om jag hade några amalgamfyllningar.



Ref:

Video University of Calgary: How Mercury Kills the Brain ~ Autism
http://www.youtube.com/watch?v=85tgwh3HpsM
http://en.wikipedia.org/wiki/Mercury_poisoning


tisdag 22 januari 2013



Bevär med kisseriet???


Enligt netdoktorn.se är ett vanligt problem nokturi (nattkissning). Ett flertal orsaker kan ge detta problem.

Jag vill påstå att kvicksilverförgiftning kan vara en av av möjliga orsaker!

Eftervad jag erfarigt så kan denna förgiftning leda till en flora av påsmygande symptom, för övrigt symptom ej olika t.ex MS.

Polyuremi, stora urinmängder leder till att man kissar mer och då även nattetid.

Jag har diskuterat detta med med-drabbade och det har då framkommit att så gott som alla haft problem med framför allt stora urinmängder, över 2l/dygn under längre tid.
Man kan ju inte komma undan misstanken att det kan vara ganska många av de som har problem med polyuremi/nokturi även har mycket amalgam i munnen.

Tydligen saknas det förmåga från sjukvården att diagnostisera detta. Mätmetoder tycks saknas att fastställa kvicksilverhalten i kroppen och det saknas underlag att verifiera det man mot förmoden hittar.

Dessvärre saknas nog även viljan att gå vidare och få fram relevanta data. Jag har föreslagit till Socialstyrelsen att man integrerar tanvårdsjournaler med sjukvårdsjournaler för att senare kunna göra statistiska beräkningar på sjukutfall relativt amalgamytor men det tycks de sakna intresse för. Det svaret jag fick vara att det finns integritetsfrågor i detta och att det därför inte lät sig göras.

Om man beaktar datoriseringen i övrigt över vad som lagras och finns tillgängligt över vårt agerande, beteende:
inköpsvanor, epost, resande, ringda samtal, sjukjournaler, tanvårdsjournaler, receptförskrivningar, paketmottagande, internetvanor, inkomst, markägande, djurhantering, jag tror jag kan sitta en timme till här och räkna upp all registrering men ids inte.

Men i detta vimmel av register kan man inte lägga samman de som ger en beskrivning av vår totala hälsa, att anse att tänderna liksom inte ingår i hälsan. Finner det ironiskt i synnerhet som det antagligen skulle ge en hel del intressant output och skulle kunna hjälpa de som misstänker sig vara sjuka av t.ex amalgam.


Hur som helst om du som läst ända hit och är intresserad av frågan, gå vidare hit och fyll gärna i enkäten där man efterfrågar erfarenheter av sjukvården mm



















































-
























torsdag 10 januari 2013


Efter nu två månader




Drygt två månader nu sedan jag fick bort amalgamet. Likt fågel Fenix resar jag mig ur askan och - titta jag flyger!


Nä så är det förstås inte, med tanke på att halveringstiden för det i nervcellerna upptagna kvicksilvret ligger på arton år, efter vad jag hört, så vore det ju konstigt om jag plötsligt vart bra. Hur som det nu går så blir jag i alla fall inte sämre. Jag antar även att den gångna tiden av amalgamsaneringar dessvärre bidragit till ett extra upptag av kvicksilver trotts skyddsåtgärder. Jag rekomednderar alla att sanera bort sitt amalgam helst innan dess verkningar det smyger sig på. 

Hopp om bättring finns och man kan hitta mer om det här och här.

Tesen att "har du inga problem med så behöver du inte ta bort dem" är falsk och fel!

Jag måste förstås förklara  hur jag kan påstå det!

Jag stödjer mig på mina allmämnna kunskaper o medicin, lite ápriori know how fast mycket av vad jag nu vet kommer från efterforskningar på nätet över tid, diskutioner med läkare och tandläkare mm. Någon gång om jag fåt tid och ids skall jag göra klart en referenslista men eftersom jag bedrivit mina efterforskningar helt för egen del för att förstå vad jag drabbats av har jag inte varit så noga med referenserna, men det mesta av matrialet jag kommit över finns på min dator och även på mina "molntjänster" så det är eg bara att sammanställa dem.

Kvicksilvret i kroppen påverkar negativt på många ställen. Nerbanor i hjärnan, njurarna, och även på cellnivå genom att mitokondrierna skadas. Mitokondrierna är cellens energigivare och störs dessa är det inte konstigt att man blir kraftlös. Kvicksilvret har olika halveringstid på olika ställen i kroppen. Längst är den i hjärnan där man talar om decenier eller i vart fall runt 18 år. I blodet något dygn och i urinet dygn upp till någon månad.

Avsöndrat av kvicksilver från amalgamet tas uppvia lungorna (ånga) och förs med blodet. Det av detta som hamnar i hjärnan ansamlas där. Till slut blir det så pass mycket kviscksilver där att hjärnan påverkas. Eftersom kvicksilvret btyter ned myelinet och förstör neuronerna försöker kroppen kompensera detta och bygger nya för att uprätthålla funktionaliteten. Men tyvärr funkar det inte i längden eftersom den kemiska vandringen av kvicksilvret fortsätter, kroppen förlorar mark och det blir kännbart. I detta läge behövs det ytterst små mängder nytt kvicksilver för att man ska känna av det.

Själv kan jag absolut inte äta fisk som innehåller även "godkända" mängder kvicksilver. Inom ett par timmar blir jag helkass och det blir permanent sängläge för mig rtt par dagar, orkeslös.
Det ju inte "bara" är kvicksilver som påverkar, Bly, Cadmium, Arsenik är andra tungmetaller som är giftiga på liknande sätt och dessa har en symbiotisk efekt tillsammans. En förhöjd nivå av något av dessa ämnen ger som efekt en förhöjd tolerans mot de andra.

Så som min tandläkare faktiskt sade, har man en gång blivit sensibiliserad så tål man väldigt lite. 

Vi är lite som råttor som får råttgift. Upp till en viss nivå märk det inte men det finns en gräns då endast en liten ny tillför mängd dödar råtten.
Den som fått i sig en viss mäng kvicksilver och nått tål sedan ingenting utan blir sjuk av det mesta av tungmetall.

Med andra ord sanera fortast möjligt ditt amalgam och gör det under kontrollerade former, med adekvata skydd och med tillförsel av skyddande mineraler och vitaminer. 


Socialstyrelsens almänna råd om amalgam och amalgamsanering hittar du här
Tandvårdskadeförbundets råd vid sanering och annan info om amalgam här  






söndag 2 december 2012

Knepigt sova!

Knepigt sova!



Förutom min enorma trötthet så har nätterna varit konstiga, ja rent av obehagliga!

För det första har det varit svårt att komma till sängen för att jag haft så mycket att "ställa iordning" innan jag fått ro. Färemot har jag förstås ständigt sovit mig igenom någon film vid TV'n! Brukar somna efter sådär tjugo minuter och vakna till av att filmen tar slut.

Väl till sängs händer det rätt ofta att jag drömmer i ett tillstånd av att jag inte riktigt vet om det verkligen är en dröm! 

I drömmen brukar ingå att:

• jag befinner mig i sängen
• jag ser rummet jag ligger i och det påminner till 60 % om det verkliga rummet
• det sitter en figur längre bort längs någon vägg och glor
• rummet är betydligt längre än det verkliga rummet
• jag försöker vakna genom 
• jag försöker prata och väcka frugan
• jag försöker resa mig eller i vart fall röra mig
• roppar på katten för att den skall komma och väcka mig.
• slå på mig själv för att vakna.

Inget av detta brukar fungera, någon gång har jag vaknat genom att jag trilla ur sängen! Inte roligt.

Det mest typiska i detta drömtillstånd är att jag inte kan röra mig och att jag inte vet om jag drömmer eller är vaken. 
Naturligtvis sover jag, det i drömmen jag har alla känslorna.

Enligt frugan så brukar jag grymtå och nästan bröla samt fäkta med armarna när jag drömmer detta.

Det är egentligen ingen mardröm så till vida att jag aldrig känner någon ångest i drömmen, tomte-figuren/trollet  till trotts.

Jag har konstaterat att jag drömmer detta starkare och oftare destå senare det är jag kommer i säng och destå tröttare jag är.

På dagarna är jag alltid väldigt trött och brukar somna i tid o otid. 

Och ändå kommer jag aldrig i säng på kvällen!!! De ä konstigt. 

Detta problemet har faktiskt börjat avta nu i alla fall! Sista veckorna har jag börjat kunna gå och läggta mig utan att plocka runt 2-3 timmar med att se till att allt är där det ska! Jag känner en sundare trötthet på kvällen och kan gå å lägga mig direkt. Sover hela natten i 7-8 timmar! Tidigare kunde jag hamna i att gå å sova klockan 04 för att sedan vakna av väckarklockan klocka 04.50!

Det var sjuukt, men det var omöjligt göra något åt det. Oftast och det under 3-4 års tid sov jag nattetid absolut max 4 timmar.

Jag sov ju även oftast mellan kl 21-23 så där fick jag sådar 2 timmars sömn. så sammantaget en 6 timmar.
Men det var ju väldigt kass kvalitet på sömnen generellt.

Att det faktiskt nu börjar ändra sig, jag är aningen piggare på dagarna och tröttare på kvällarna samt sover i sängen längre ser jag som en avsevärd förbättring. 

Om det har med att amalgamet är borta är ju svårt att fastslå men jag vill i alla fall ta upp detta i bloggen.








 
Creeper